Ägodelarnas plundring

Under första perioden av lägrets verksamhet togs fångarnas ägodelar till depositum. De borde återfå sina saker så fort de släpptes ur lägret (vilket skedde väldigt sällan) eller skickades till ens familj om man dog i Auschwitz. Sedan 1943 togs alla ägodelar i beslag och återanvändes på olika sätt.

 

Sakerna togs från de nyanlända direkt efter ankomsten till lägret. Hela resväskorna tog man till s k Kanada som var ett stort magasin. Det fanns två Kanada avdelningar – Kanada I befann sig vid Auschwitz I och Kanada II fanns i Birkenau (dvs. Auschwitz II). Alla värdefulla ägodelar skickades till Tredje Riket, andra saker användes på plats.

 

Plundringen ökade mest när masstransporter av judar började skickas till Auschwitz. Judarna dödades oftast strax efter ankomsten genom att ihjälgasas så deras föremål kunde utnyttjas av nazisterna. Det var t o m döda kroppar som plundrades – man klippte håret på alla lik, drog ut guldtänder samt tog allt smycke.

 

I judarnas baggage fanns det olika saker. Kläder och skor användes delvis av lägerfångarna eller skickades till textilfabriker, mediciner togs oftast till nazistiska sjukhus och mat användes antingen i lägrets kök eller i SS-köket beroende på matens kvalité.

 

Det var otroligt smart av nazisterna att de försöke lura judar och förklarade inte vart man åkte när judarna skickades till Auschwitz. Tack vare detta att judarna fortfarande var omedvetna tog de med sig sina värdefulla ägodelar som de berövades på plats. Det visade sig vara ett väldigt enkelt sätt att berika sig på Andra världskriget. Igen visar det hur genomtänkt det var av nazisterna.

Share on Facebook