Motstånd i Auschwitz-Birkenau

Från och med första dagen i lägret förtrycktes fångar på olika sätt. Det var både hårt arbete, små matransoner (med maten som var äcklig) samt dåliga livsvillkor som bidrog till att fångar, utsjasade av omständigheter, orkade inte tänka på att organisera något motstånd i lägret. Nazister var ju mycket agressiva och struntade i fångarnas liv.

Det fanns dock enstaka personer som försökte skapa en motståndrörelse i Auschwitz. Under första åren av lägrets verksamhet bestod den huvudsakligen av polska politiska fångar. En av grundare hette Witold Pilecki som kallas för Den frivillige till Auschwitz. Avsiktligt lät han tyskarna gripa sig själv under en polisrazzia i Warszawa september 1940. Hans mål var att stötta lägerfångar, ordna ett motstånd i Auschwitz samt samla ihop upplysningar om lägrets verksamhet och gällande livsvillkor. Han lyckades skapa en motståndrörelse och nästan 2 år senare rymde han från lägret.

När Auschwitz blev ett läger för folk från hela ockuperade Europa, blev motståndet mer differentierat och angagerade fångar från olika länder. Tanken var att genomföra ett väpnat uppror med hjälp av polska motståndrörelsen utanför lägret men slutligen avstod dem från denna idé. Skillnader på väpnade styrkor var för stora.

Största aktionen som ordnades i lägret ägde rum 7 oktober 1944 då Sonderkommando-fångar tände på ett krematorium i Birkenau och angrep några SS-män som stod i närheten. Vissa fångar lyckades ta sig ut ur lägret men greps strax utanför. Totallt var det drygt 450 judiska fångar som dog i följden av detta uppror. Under aktionen dog 3 SS-män, ett tiotal blev skadade.

Allt detta visar hur svårt det var att organisera något på ett ställe där tyskarna ständigt bedrev terror mot lägerfångar och visade sin dominans.

Share on Facebook